en blogg om nått som ska som inte blir av utan bara blir fel som rättas till
måndag 9 augusti 2010
snabb forts
Dagarna flyter på med kalasväder hela dagarna och tur är väl att man inte vart gipsad med tanke på hur varmt det har varit. Man uptäcker varje dag vilket H-vete dom handikappade har i livet och särskilt om dom skulle bo i en lägenhet likt min där man har saker överallt. Jag Lovade Ingemar, min läkare, att jag skulle sluta röka för att dom små blodkärlen i foten skulle bli hela igen och hur tror ni det gick..DÅLIGT. när jag var på första undersökningen var min bästis Tobbe med och givetvis kom frågan upp när en sköterska hade slitit bort stygnen (du har väl inte rökt) njaaeeäa svara jag och då börja den där jäkla Tobbe och skratta och direkt så fatta ju läkarn att jag jög för han så nästa läkarbesök så följer INTE Tobbe med i alla fall, om ja så ska gå till Örebro! Jag märker hela tiden hur fort en fot kan bli svullen för när jag varit uppe ett tag så blir den jättestor och lila.. några veckor förflöt och Tobbe och jag bestämde oss för att vi ska åka till gotland på folkrace. Sedan tidigare hade jag en stuga bokad där som Hulk Hogan fixat åt mig ska försöka lägga upp en bild på han så fattar ni varför jag kallar honom för det, dom är såååå lika fast lennart som han igentligen heter är något mindre och smalare :) Gotlandsveckan förflöt rätt smärtfritt och den varade samtidigt som stockholmsveckan då brattsen åker dit och häller champange på varandra så en dag för att fylla på pilsnerförrådet så gled vi in till Visby i Tobbes röda pickupp. Väl inne i Visby så förstår man varför brattsen är så hatade av många. Vi käkade och sen i rullstol gled vi in på bolaget och i det läget fattar man att man kan ha lite fördel med en sån däringa sak som man sitter och åker runt i. Visbys gator den här veckan är smäckfull med folk men kommer man i rullstol så har man fri väg ;) på bolaget flytta dom på sig snyggt och prydligt och med öllådan i knät hade vi fri väg tillbaka till bilen med Tobbe vrålandes INVALIDO hela tiden. Ingen känner ju oss där men Moa min dotter skämdes för oss. haha ja glömde ju ditresan. När man inte bokat biljett till färjam så ska man stå i en egen kö när man kommer till terminalen, vi trodde att man skulle in i själva terminalhuset och boka men vart hänvisade till den kön. när vi närmade oss kajen så va det stans jäkla kö säkert 100 bilar före oss. Tobbe skickar då ut Moa att reka om det fanns några möjligheter att ta sig dit och vi fick order av henne att ligga i motsatt körfält hela vägen ner så skulle då funka, Tobbe som är ungefär lika dum som jag gör givetvis som hon säger och jag märker hur förbannade alla köande blir när vi åker om hela kön och hamnar nästan först i den. Argast var nog gubben i husbilen som stog längst bak som skulle i samma väntekö som oss.. jävlar va sur han var på oss.. men vi kom ju med..
snabb forts.
Direkt när jag kom hem så insåg jag hur jäkla handikappad jag är. Jag inte göra ett skit, vad ja än ska ta mig för så krockar jag med rullstolen. Jag har även fått en massa recept som ska hämtas ut!! hur ska jag ta mig till apoteket?? Tur att man har vänner på facebook så bästa Monika kommer och kör mig dit. Väl hemma igen stoppar jag i mig morfin och lägger min blålila fot på soffryggen och försöker bara vara.Första natten hemma var hemsk. Det började med att jag skulle ta en spruta på mig själv mot blodpropp, tänk er att man ska stoppa in en nål i magen och trycka in vätska i sin egen kropp, det tog mig säkert över en timme innans jag fick det gjort och det kändes inte alls :) gå på toa när man inte är på sjukhus är kaos, det värker något fruktansvärt så fort jag tar ner foten under hjärthöjd. sen fasnar rullstolen i allt möjligt innans jag är framme, väl framme så måste jag hoppa på ett ben in på toa och prova någon gång att inte sätta ner foten när ni sitter på dass.. jo jo noll balans och att man sen ska torka sig är ännu värre jag lovar. nu förflyter några dagar med ångest och mer ångest när fler och fler mailar, messar och ringer till mig och jag inser att jag är fast här.. många av mina bästa vänner är på EM i Höljes och det bästa som hände mig var då min "enda" kompis Staffan kopplar upp mig via skype och videoöverföring direkt online på campingen i Höljes och där är alla underbara människor.. tårarna rann på mig då lovar jag..Bäst var nog att få se den underbara människan Gun som jag bara träffar under den veckan men hon är som en mor för mig och tar hand om mig på alla vis, alltid vaken varje morgon och har kaffet färdigt..Älskar dig och din gubbe det vet du!!
snabbspolar
Hej govänner. Eftersom jag aldrig verkar komma ikapp så ska jag snabbspola lite och bara ta lite av dom bästa bitarna nu i ett par inlägg. Hasse min sängranne har blivit hämtad av sin som och jag ligger och glor i taket och väntar på domen från farbror Ingemar min doktor. Under tiden som jag väntar så ska jag göra kisseprov, d.v.s Jag ska kissa i en plaska med mätskala på för att mina underbara plågoandar sköterskorna ska kolla om jag kan kissa efter det att dom hade formligen hade slitit upp mig i brygga när dom sakta sakta drog ur slangen ur snoppen. Givetvis så ska det jävlas den här gången också, vad har jag gjort dom igentligen tänker jag, nu står det 4 st här runt min säng och påstår att om dom inte får följa med mig på toa när jag kissar så kommer jag fuska bara för att jag ska få åka hem så jag kan åka vidare till Höljes. Jag lovar att det tog säkert en kvart innans jag hade övertygat dom att ja va ärlig och när dom småskrattnde gick ut ur rummet förstog jag att dom jävlades med mig. Undras hur röd ja var i ansoktet den här gången. Tobbe min kompis var på besök så när kissetestet var avklarat med godkännt resultat så kom en så kallad sjuktransportbil och hämtade mig, givetvis hade jag samlat på mig massor med saker under veckan så tobbe vart packåsnan.. Stackarn. På vägen hem i en av Kumlas alla vackra rondeller så mötte vi mitt ex och min dotter, jag vinkade som fasen i fönstret på sjukbilen men dom såg mig inte, Gissa vart dom var på väg, jo för att hälsa på mig på sjukhuset. Klart jag fick lite ovett efter den tabben för dottern Emelie hade blivit väldigt besviken givetvis. Väl hemma och alla saker instaplade så skulle jag betala dom 140 kr transporten kostade och vad gör ja då.. jo jag ställer mig på den trasiga foten och tårarna forsar ner.. förskräckt frågar chaufören om vi ska åka tillbaka men jag avstyr det bestämmt, Faan ja ska ju till Höljes i morgon tänker jag, inte tillbaka till något sjukhus inte. Den kvällen insåg jag på riktigt att jag kommer inte på något rallycross EM i år..
tisdag 27 juli 2010
problem 2
Slangen på 1,5 dm är ute, Hasse min sänggranne har flabbat färdigt och jag har just fått reda på att om röntgenplåtarna ser bra ut så ska jag få åka hem :-) och då tänker jag åka till Höljes direkt. En liten liten bårbuds brutta kommer och hämtar mig i sängen och börjar resan ner till våning 1 där min afrikan bor. Ja tror nog den faan bor där i nån vrå för varje gång jag varit där så är han där. Sängbruttan kör in mig i hissen och trycker på knappen. på vägen ner så klämmer vi in ytterligare tre passagerare. Ni ska veta att mellan själva hissen och golvet i huset så är det en liten liten spring men den är tydligen så pass stor så att sänghjulet kan fastna där vilket givetvis händer oss. Först det ena hjulet och jag märker på sängtjejen att hon blir lite nervös, det e lugn flabbar jag och ruskar på sängen vilken inte slutar bättre än att det andra hjulet också far i mellan. Det hela slutar med att jag med hjälp av med passagerarna får trassla mig ur sängen via fotändan och tillsammans så lyfter vi ur sängen ur glipan allt medan hissdörrarna slår fram o tebax hela tiden och vi bara skrattar.. ja va fasen ska man göra. när vi får loss sängen så sitter givetvis hjulen kvar i hiss glipan. Ja står på ett ben, två läkare, en medresenär och en sängkörare fixar hjulen medans det nu har blivit folksamling och alla tror nog vi är dårar på rymmen eftersom vi alla skrattar åt eländet allt slutar i alla fall lyckligt och vi kommer ner till röntgen i rätt tid och i reseptionen sitter givetvis AFRIKANEN och tjoar .. hej JOHANN kompis, allt bra med dig.. Han är väl för go den.
2 trassel på USÖ
Innans hemgången från USÖ så fick jag uppleva 2 st saker som jag kommer att komma ihåg och ja ska berätta om dom i 2 stycken.
1: Den här dagen är dagen efter operationen. Jag har just fått reda på att jag ska få åka hem om allt ser bra ut på röntgenplåtarna, dvs jag måste ner till afrikanen igen. Innans jag får åka ner till min lilla afrikan så måste den ju bort. Ja ni som varit med vet ju sen förut att jag har något så pinsamt som en slang som kommer ut ur snoppen så ja slipper gå på toa. Innaförandet av slangen var både smärt och bekymmersfritt men nu ska den tas bort och då kommer jag vara både vaken och medveten om vad som händer. Slangen som kommer ut är ca 5 mm i omkrets, den är gjord av gummi och har ett litet lock precis utanför snopphuvve, damen som ska ta bort den,, jo just det DAMEN (finns de inga killar som gör sånt här!!) ca:25 år och ser bra ut.. hemskt tänker jag när hon kommer och berättar va hon ska göra. Hasse min kära granne skrockar när han berättar att dom bara tar tag i roten och drar ut.. ryser vid blotta tanken. 12.35, kommer aldrig glömma den tiden, så kommer hon in med ett leende på läpparna glider i dom talkade plasthandskarna, drar för skynket som avgränsar mig och Hasse och säger. Japp då är det dags. Satan va jag ville försvinna i det läget. Hon börjar med att fästa en spruta i anslutningen där locket satt, det hörs ett sörplande ljud när hon tömmer det sista i kissblåsan och sen tar hon tag och drar. prova någon gång att ta 2 gummibitar som är fuktiga och dra dom mot varandra så får ni ljudet som kom och ni kan ju föreställa er hur jäkligt det känndes.. spela nog ingen roll hur snygg eller naken den sköterskan varit.. inte en mössa att man hade uppfattat det.. sista ploppen när slangen gled ut var som en befrielse för mig. JAG VAR FRIIII.
1: Den här dagen är dagen efter operationen. Jag har just fått reda på att jag ska få åka hem om allt ser bra ut på röntgenplåtarna, dvs jag måste ner till afrikanen igen. Innans jag får åka ner till min lilla afrikan så måste den ju bort. Ja ni som varit med vet ju sen förut att jag har något så pinsamt som en slang som kommer ut ur snoppen så ja slipper gå på toa. Innaförandet av slangen var både smärt och bekymmersfritt men nu ska den tas bort och då kommer jag vara både vaken och medveten om vad som händer. Slangen som kommer ut är ca 5 mm i omkrets, den är gjord av gummi och har ett litet lock precis utanför snopphuvve, damen som ska ta bort den,, jo just det DAMEN (finns de inga killar som gör sånt här!!) ca:25 år och ser bra ut.. hemskt tänker jag när hon kommer och berättar va hon ska göra. Hasse min kära granne skrockar när han berättar att dom bara tar tag i roten och drar ut.. ryser vid blotta tanken. 12.35, kommer aldrig glömma den tiden, så kommer hon in med ett leende på läpparna glider i dom talkade plasthandskarna, drar för skynket som avgränsar mig och Hasse och säger. Japp då är det dags. Satan va jag ville försvinna i det läget. Hon börjar med att fästa en spruta i anslutningen där locket satt, det hörs ett sörplande ljud när hon tömmer det sista i kissblåsan och sen tar hon tag och drar. prova någon gång att ta 2 gummibitar som är fuktiga och dra dom mot varandra så får ni ljudet som kom och ni kan ju föreställa er hur jäkligt det känndes.. spela nog ingen roll hur snygg eller naken den sköterskan varit.. inte en mössa att man hade uppfattat det.. sista ploppen när slangen gled ut var som en befrielse för mig. JAG VAR FRIIII.
lördag 24 juli 2010
mitt i allt
Nu mina vänner måste jag ta lite annat mitt upp i allt, eftersom mitt liv består av motorsport så har jag med hjälp av Tobbe min kompis och Moova fraktat kroppen till sveriges vakraste ö (Gotland) och gotlandsfestivalen i folkrace. Som ni alla vet så hade jag planerat den här sommaren med massor som jag skulle göra och gotlandsfestivalen va ett av dom. Nu är det sista dygnet på den trippen och båten i morgon bitti tar oss till fastlandet för vidare färd till Motalafetivalen, visst e de underbart med motorsport... Veckan här vart givetvis kaos också.. började med att vi skulle på båten och eftersom vi inte fått tag på biljetter så fick vi tränga oss före i fel fil, förbi galna husbilsåkare och vilt viftande ansvarig i oranga västar för att komma med i Nynäshamn.. vi fixa det som sista bil ombord men vi va givetvis inte poppis bland dom som vart kvar :) . väl framme på ön så skulle vi fylla på ölförrådet och det är rätt lätt när man sitter i rullstol har vi kommit på hehe snacka om att få gå före och bli framsläppta överallt.. finns tydligen lite nytta med den här foten. Väl inkvarterade i stugan som vi fått lånat av självaste Hulk Hogan.. de e sant.. Hulk Hogan bor på Gotlan, vi har i alla fall hittat hans smala lillebror, Jo vi har bott i hans stuga under en vecka, utan dator och därför inget bloggat, i dag har det varit finaler i ösregn och nu pustar vi ut lite grann.. Hulk Hogan avslutade dagen med att hoppa i ett dike på banan så han var lerig uppp till halsen och ja börjar tror att vi är släkt han och jag för ja vart rätt sugen på att göra det samma. NU ska vi åka hem till dom och dricka mjöd och äta flundra och låte er läsa det här och vara avunsjuka.. lovar att fortsätta där ja sluta när jag kommer hem.
lördag 17 juli 2010
Det är tisdag.. klockan är ca 17,00 jag har kommit tillbaka till avdelningen och rum 2 hos bästa kompisen hasse. Transporten från uppvaket gick utan en endaste incident (helt otroligt) jaja.. den som var mitt bårbud va sommarjobbare och spelade i ÖSK bandy!!! ååå så han fick lida hela vägen, tråka han om ÖSK:s sommarträning som handlade om köra djurgårdare på sjukhus haha. tror vi vart rätt bra kompisar trots allt. Som ni vet nu så är jag nyopererad denna dag, jag har fått en titanplatta fastskruvad i hälen med 7 st skruvar av hälbensproffset Ingmar Allvin, vidare så har någon av dom 6 närvarande satt in en gummislang i snoppen och vem det var vill ja inte veta. Fatta nu när jag ligger och snackar skit med Hasse och glor på TV hur hungrig man är när man inte ätit på 17 timmar.. mmmm vi får kyckling till middag och som vanligt så tigger vi till oss kaffe efteråt fast det inte ingår till middan.. har fått för mig att vi ligger på plus på nått vis (inbillning). Återigen så ser vi på fotboll på kvällen, käkar värktabletter och surrar men ja märker mer och mer att jag är kissnödig. På sidan av min säng är det konstruktioner av nått galler för man inte ska trilla ut. Eftersom ja bara kan ligga still så har mina underbara övervakare fällt ner dessa så ja böjer mig över kanten och kollar i min läskiga kisspåse och ser att den är helt tom.. hur faan kan ja då vara så kissnödig.. men men säkert bara inbillning tänker jag. När nu fotbollen är slut försöker vi sova lite fast de är ju inte lätt när man har sovit ofrivilligt i flera timmar under dan och inte rört sig knappt på flera dagar,, men men , somnar gör jag. Vid 4 tiden den natten vaknar jag... aaaaaaaaaa ja måste kissa!!!! kollar i påsen. TOM! den är TOOOOM!. På slangen precis vid, ja där den kommer ut ur min kropp så sitter det ett litet lock som man kan skruva bort och när man är ruskigt desperat så pillar man på det, vilket tryck, nått måste vara fel. Jag drar försiktigt i slangen och upptäcker att den är klämd i ståltjosan på min säng och när jag lyfter upp den sidan på sängen så är det bara så sköööönt, ja har kissat 1,8 liter i en påse, genom en slang som sitter nerstucken i snoppen.. men vem bryr sig om det nu när det är såååå underbart att få kissa..
tisdag 13 juli 2010
uppvaket!
Många är ni i jordens alla hörn, många är ni som följt de här kaoset, få är ni som vet hur det är att vakna med en gummislang inkörd i snoppen!!!! Fatta!! dom har vid något tillfälle stoppat in en gummislang i min snopp!! ja ja ja .. ja hade nog behövt kissat före och ja hade givetvis gjort det om jag hade vetat det här.. Det sista jag kommer ihåg från operationssalen är att dom fråga om allt kändes bra..SEN STOPPAR DOM IN EN SLANG I MIN SNOPP.. ska ifrågasätta det i morgon när ja ska dit på undersökning... ja ja ja insättandet var väl rätt lugnt men ni ska få var med om när gummislangen ska ut sen vid ett senare tillfälle :) (jag sov inte då).. det sista ja kom ihåg va som sagt känns det bra?. det första jag hörde eller märkte kan man väl säga...det luktar KAFFE.. min bror niclas och jag är kaffeberoende.. även rumskompisen Hasse är sån.. hur faan kan det lukta så gott i en sjukhus sal. jag träffar ofta människor som bryr sig och uppvaket är inget undantag, vaknar i en stor sal.......reseptionen ligger i mitten..... det står sängar runt omkring.... det första jag säger enligt en sköterska som jag träffat vid ett annat tillfälle (ska ta det sen) är.. kan jag få kaffe.. Niclas lillebror,,,, men de e gött
operationen
NU ÄR DET NÄRA!!!!!. mina bästaste sköterskor från avdelning 27 har rullat ner mig till ett ställe där jag innerst inne inte vill vara, men för att få ordning på min fot så är jag väl tvungen till att mellanlanda här. Väl ner kommen till operationssalen så träffar man narkossköterskan, kommer tyvär inte ihåg vad han heter men de är en jättego kille som är något formell om vad som ska hända men ändå saklig så även jag lämnar mig i deras våld.. jäklar va våld det kommer bli,, dom ska skära i mig!!! innan man får komma in på operations salen så ska man tvättas.. jag tyckte själv att jag var jättenoga men tydligen inte och hon som gör sista putsen frågar snällt om det gör ont hela tiden.. jag utnytjar nog tillfället lite och säger aj o oj och gläää och sånt men samtidigt så är de nog rätt gött när hon polerar mig :) faan så le ja är. Innan jag åkte ner till operationen var ja nada kissnödig.. det första dom frågar i slussen till operationssalen är....när kissa du senast.. jag vet att det var på morgonen efter tempen och då vet ni klockan 6! blåsan är full.. nu frågar jag er alla som läser det här kaoset.. hur lätt är det att pinka i en plastflaska när det står folk runt omkring. Det kom inte en droppe :) när man på en operation har missat kissa och blåsan är full så gör dom något hemskt.. tur att man sover när dom gör det.. ni får reda på det sen när ja skriver om uppvaket.
måndag 12 juli 2010
dagen D på riktigt
Det är måndag, klockan är ca 10 på kvällen, jag ska från kl 24,00 fasta.. på nått jäkla vis verkar det som Hasse tar ut nån hämnd på mig sen allt godis ätande för han talar verkligen om vad som ska serveras till lunch och hur jääääkla gott det ska bli. Ett litet in stick i det hela när det gäller mat så måste jag bara berätta för er om dagen vi fick kyckling och nån form av vanilj pudding till efterätt, Hasse, glad i hågen och som jag kroniskt hungrig tycker att maten ser lite torr ut, han tar därför den röda skålen med "sås" och häller på, Jag tänkte lite på det efteråt att han frusta lite när han käka den dan, grejen var ju så att han hade hällt på vanilj puddingen på kycklingen och allt smakade bara sååå jäkla mycket efterätt.. vi skrattade åt det efteråt och och många med oss. Riktiga dagen D är ett faktum, jag vet att nu ska allt lappas ihop och allt ska bli så jäkla bra men ju närmare 12 slaget det kommer ju mer nervös blir jag, kommer speciellt ihåg när sköterskorna kommer in med ombyte och svampar som jag ska tvätta mig med.. känns på nått vis som den sista smörjelsen, man börjar nästa gråta av ren nervositet och den duschen den dagen tog lång tid att genomföra. Klockan kvart i tolv får jag en medicin mugg med något beskt elände och den var efterlängtad för man vart alldeles go bara. någon form av lugnande var det i alla fall, inte ens när dom kommer och hämtar mig för att köra mig till ingemar the ripper så verkar jag bry mig. Jag är nu på väg ner ett antal vångar för att bli skuren och skruvad och sydd.. jävlar va rädd jag är just på vägen ner fast jag fått lugnande medicin.. man är inte tuff alla ggr.
dagen D
Söndagen har förflutit och måndagen likaså. Jag har fått träffa farbror Ingemar som ska skära upp min trasiga fot och han har givit ett så stort intryck på mig så jag kan nog låta han göra vad som helst egentligen. Ingemar har berättat att han har gjort ca 250 sådana här ingrepp, att han kommer gå in i hälbenet och skruva fast en titanplatta i det raserade benet. Operationen kommer ta ca en timme och jag kommer vara sövd hela tiden. Ingreppet kommer ske vid lunch på tisdagen om svullnaden inte är för kraftig. Ett lugn sprider sig över mig, jag tänker att om dom oppererar mig tisdag så får jag kanske åka hem onsdag då kan jag planera så jag kommer iväg till höljes på senast fredag morgon och då hinner jag se supportklassen där uppe. Nu vart det ju inte riktigt så med min förhoppningar som ja ska berätta lite senare.
söndag forts.
Lördagen har förlupit på ett för mig ganska lugnt sätt, förutom alla insidenter med duschar och dylikt, min kära dotter och hennes poskvän har varit hos mig med snus och allt verkar frid och fröjd. På mitt jobb figurerar nått som kallas för (back to work) det är ett system där sjukskrivningar sköts via ett par knapptryckningar på telefonen, eftersom jag inte får använda telefon på avdelningen så går det ju givetvis skitdåligt och jag blir inte sjukanmäld och kommer säkert inte få ersättning för första veckan .. men men de får man väl ta.. rik som man är :).. vi börjar nu ta oss mot början på den veckan som jag skulle åka till huvudstaden Höljes, som ni märker så kallar jag det för huvudstaden för att det har blivit lite av mitt andra hem med en driva med underbara människor som ställer upp i vått och torrt och jag är fortfarande inställd på att jag ska dit oavsett hur jag mår. måndagen är den dan vi åker och så fort man parkerat där så badar man i klarälven och den som inte var speciellt stor förut blir om möjligt ännu mindre när man glider ner i det kalla vattnet, man brukar jämföra det med att man får en bula på ryggen i stället för snopp, så kallt är det i vattnet. Vänner är det bästa man har i sådana här lägen.. jag har fått godis av Sandra som jag äter på hela tiden till hasses stora förtret. Jag har fått snus av dottern mitt i natten och jag mår nog rätt bra av att bli servad hela tiden av mina underbara sköterskor..
söndag och lite till
Har varit lite lat med bloggandet, de e ju såååå varmt. ska försöka ta oss vidare i historien som förstörde hela min sommar och som förstörde min höljesresa. efter att ha upplevt ett trauma med "elaka" sköterskor som jäklas med mig så har jag på nått sätt anpassat mig till vardagen på sjukhus. Den här söndagen är som vanligt, tempen klocka 6 med tröttast spennare och världens piggaste trevligaste sjuksköterska som kommer in och tjoar med Hasse och mig, vi får frukost på sängen vid halv 8 mmmm vilken service, sen löper det vidare med rutiner men i dag är vi kaffesugna Hasse och jag. Jag har för att ta mig till och från toa fått en gåvagn och hasande på den glider hasse och jag genom korridoren på avdelningen, vi är på jakt efter livets vatten "kaffe" smygandes i en gåvagn går det ju givetvis skitdåligt :) dom ser oss redan när vi rundar första väggen och man får försöka le lite oskyldigt. Kaffe finns i dagrummet och man måste passera dessa övervakande sköterskor för att kunna få en kopp, eftersom varken Hasse eller jag får vara ute och gå hur långt som helst så måste vi smyga vilket går såååå jäkla dåligt men vi lyckas i alla fall ragga tag i varsin kopp och smyger tillbaka till våra sängar i rum 2 villigt erkännande att dom har fasen mer koll på oss än va vi har själva.
lördag 3 juli 2010
nattbesök på toa
Under dom dagar som hittills gått så har det hänt en mängd märkliga lite småroliga saker och det är dom man försöker komma ihåg. Lördagens eftermiddag har nu förflutit och jag ligger som vanligt i min säng med byggställningen vid fotändan, märkte första natten att vi kommer inte överens om utrymmet i sängen och det är en ständig kamp om att få mest plats, vilket ställning oftast vinner. När man ska gå på toa på ett sjukhus när man gjort sig illa så blir det oftast trassel men jag har fått en gåvagn med fyrhjulsstyrning som tar mig från A till B. Mitt i natten är man givetvis kissnödig och man vill ju inte väcka grannen så man smyger. Nu förefaller det ju sig så att det står alltid något i vägen när man ska smyga och det tar ca 15 sekunder tills jag har väckt grannen när jag på nått jäkla vis stöter till ett bord så ett vattenglas drösar i golvet. Hasse vaknar med ett ryck och är ungefär lika vit som jag var den dan dom skulle duscha mig. Jag trasslar mig i alla fall ur sängen, fiskar tag i min gåvagn och glider graciöst iväg till toa. Inne på toa står det tre olika sorters stolar och när jag ska in med min gåvagn så måste jag flytta på dom alla och det låter som en flyttfirma i en tom lagerlokal när ja håller på och det slutar med att en sköterska kommer och hjälper mig innan jag väcker hela Örebro. Hela lördagen så har jag som snusare lidit konstant men jag har lyckats få tag i min äldsta dotter via SMS så hon och pojkvännen kommer upp till mig sent sent på kvällen efter att dom fått smita in via akuten och gått bakvägar för att komma till mig men dom har i alla fall räddat mitt liv.
fredag 2 juli 2010
lite om kvällen
Fortfarande lördag, dagen som jag skulle hämtat husvagnen och packat färdigt inför avresan till Höljes på måndagen med mina vänner från motorklubben. Jag har nyss varit på röntgen i källaren hos min afrikan och nu hos Hasse i rum två igen. Tanken slår mig lite senare att ja har ju inte duschat sen jag kom in men jag vet att det är ju svårt att bara pinka på dagarna med en fot som hånger obrukbar och den är ööööm plingar i alla fall på larmknappen och ber om lite rena kläder och talar om att jag vill duscha. Nu får jag mitt livs chock, när DOM kommer tillbaka med rena kläder och då menar jag verkligen DOM för DOM är 4 st.. dom ska hjälpa mig att duscha!!!!Jag befinner mig i ett tillstånd nu, ett trauma en förnekelse om existens, hur fasen ska ja klara mig ur det här. Sköterskorna är kvinnor och då ligger man i underläge, dom är till antalet även där överlägsna och samtliga verkar helt eniga om att Spennare inte kan duscha på egen hand. Det småskrattande gänget sköterskor märker på mig att jag blivit nervös och eftersom min polare Hasse och jag har jävlats lite så får jag givetvis igen med råge. Tjejerna börjar gå igenom med varandra om vad hur och när allt från topp till tå ska tvättas, hela tiden med ett plurimariskt flin på läpparna, nu är jag livrädd. Men hallå jag ska få med mig 4 st brudar in i duschen på helkroppstvått och ja känner ju dom knappt. Mina bödlar börjar plocka fram en stol som jag ska sitta på inne i duschen visar även för mig att stolen har ett liet utag på ena kortsidan där paketet ska hänga ner för att man lättare ska KOMMA ÅT. Jag vet faktiskt inte hur jag klara mig ur det här men jag är helt säker på att dom överdrev en jäkla massa bara för att dom såg hur rädd jag var.. Senare på kvällen, nyduschad (på egen hand) ler jag lite åt händelsen och Hasse skrockar åt mig när han tänker på hur vit jag vart i ansiktet.. vilka brudar1
afrikanen.
Ni som läst tidigare inlägg vet att midsommaraftonen var jag i maskinen som Wille röntgen konstruerat och att den kördes av en riktigt elak afrikan med det bredaste leendet jag nånsin sett. Det är nu lördag eftermiddag i min resumé och återigen ska ja bli hämtad av ett bårbud som mitt i allt får förhinder så jag blir rullad av två st utav mina underbara sköterskor. Glatt pratande om allt och inget så kommer dom in på rummet där jag legat och surrat med grannen Hasse i timmar. Hasse tycker nog att ja är helt kass som döpt min tarantella till samma namn som han men det får han ta. Damerna som hämtar mig verkar att tycka att det är roligt att vara ute och gå med mig och ja skulle tro att det är för att dom gillar lite jävelskap i mellan åt som lättar upp stämningen och Hasse (min granne) och jag härjar alltid med dom med glimten i ögat.Som hur söta dom är och hur trevligt vi har med dom. Sköterskorna kör ner mig i ett anttal hissar och gångar och dumpar av mig på en P-ficka för sängar i väntan på att röntgenpersonal ska hämta mig, och vem faan tror ni inte dyker upp som personal med sitt jäkla leende... jo AFRIKANEN. Jobbar han varenda jäkla dag. tänkte direkt på hur elak jag varit på fredag natten och förstod att jag skulle få ett H-vete nu. När han har kört in mig i röntgenrummet så ler han IGEN och säger jäklar va du hade ont i går. Fasen så go han är och när undersökningen är över så önskar han mig lycka till och gör en konstig handskakning med tumme och knytnäve och ler sitt bredaste. Jag pustar ut och tycker det är skönt att han inte var förbannad på mig. Hade verkligen tänkt att skylla på han för det som hänt mig men det kan man ju inte i det här läget. Han är bara underbar!!
Konstaterandet.
Som ni alla kanske har förstått så kommer det här handla om att jag nästa år SKA till Höljes på rallycross EM precis som jag skulle i år. Jag har ett par dygn bara som ja måste blogga ikapp eftersom jag började så sent som i går. Nu är jag inne på lördagen den 26/6, det är förmiddag och jag har konstaterat motvilligt att jag är trasig. Tänk om jag inte kommer till Höljes i år, tanken slår jag ur skallen direkt för det är ju klart som fasen att jag ska dit, har ju planerat det i ett år och jag ska åka till Rönneshyttan i dag och hämta min nyinköpta husvagn. Efter det första besöket hos den lilla elaka leende afrikanen nere på röntgen så ska jag nu dit för att göra en skiktröntgen?? jo just, dom ska skiva upp foten i små små skivor för att se på riktigt vad för ben i foten som är trasigt, inte så farligt tänker jag, ska bli gött å komma hem efter det så man hinner packa allt som ligger framtaget i högar i lägenheten. Den dagen förstörde nog hela min sommar när svaret på röntgen kom och jag får reda på att. Hälbenet som man kan likna med två ägg som ligger mot varandra, det övre ägget har tryckt sönder det undre och foten är skrot, jag skall opereras och jag får inte gå på den på 2 månader. Vem tror ni jag skyllde på. (nästa inlägg)
ÅÅÅÅ va de går dåligt..
KL 6.. ja precis klockan 6 på morgonen kommer dom förbannat trevliga sköterskorna in och väcker en.. självklart är dom ju jätte goa allihop men i mitt tillsånd så... jo precis, jag vill inte ha med dom att göra.. ge mig bara mer morfin och låt mig vara änkte jag säkert. varje morgon på sjukhuset så går dom runt och tar tempen på alla för att försäkra sig om att man inte är sjukare än vad man är.Jag då som är född på 60 talet blir förstås livrädd för den gången jag tog tempen sist så tog mamma den i AAAAA RUMPAN.. självklart så har dom ju slutat med det för säkert 20 år sen. ja ler lite för mig själv när dom stoppar in en lite metallstång under tungan. Natten jag kom upp till mitt rum så satte en sköterska in en infart på mig för att kunna ge mig dropp, kommer ihåg att han hette Daniel precis som våran nyblivne prins, kan inte ha varit lätt för honom att få in den infarten för han prova 2 ggr i handen men fick till slut den rätt i armvecket allt beror ju på att jag sprattla och gnällde hela jäkla tiden. Nu lämnar tempengänget mig ensam med Hasse, Hasse somnar om och jag upptäcker till min fasa att lakanen är dyngsura! va faan, har ja kissat på mig? Skruvar på mig försiktigt och försöker lukta på pölen som inte luktar något efter mycket övervägande ringer jag på en sköterska och förklarar mitt dilemma.. ööö jag tror jag har kissat i sängen, hon glor på mig, lutar sig fram och kollar och skrattar, det är min infart till droppet som glidit ur när ja har sprattlat så hela sängen är dränkt.. Det går sååå dåligt nu känner jag. Sköterskorna kommer in ett helt gäng och på 3 sekunder har jag en torr säng och ja somnar snabbt om.
första natten.
Många har genom åren sagt till mig att allt löser sig. Efter den här första natten på avd 27 så vete fasen om det stämmer..Kom som sagt upp till avdelning vid 23 tiden på midsommarnatten, jag fick ett rum, en säng, ett stort jäkla stativ i sängen?? Men vart ska jag ligga tänkte jag.. dom kan väll inte bröta in en halv byggställning i min säng, tycker dom inte att de e nog jävligt som det är. Senare på natten förstod jag att den va jäkligt viktig för min överlevnad och den fick ta hur stor plats den ville. Ställningen var nämligen en mojäng för att ja skulle ha foten i högläge och vi kom rätt bra överens hela natten. Den här första natten var nog också den natten jag var elakast mot sköterskorna, ringde nog på larmknappen 20 ggr och gnällde och dom va lika jäkla trevliga varje gång, efteråt har vi skrattat åt det och dom va inte så förbannade på mig trots att jag var stökig. Alla kramar i världen för att ni finns. Ni som någon gång ahr brutit er eller på nått annat sätt skadat er vet att på ett sjukhus finns det grejer, fick ett snapsglas på natten med tre små små olikfärgade piller som jag stoppa i mig.. JÄKLAR VAD JAG SOV SEN, tror dom gjorde det med flit för att få lite lugn och ro vilket dom alla givetvis har förnekat allihop..
torsdag 1 juli 2010
ankomsten till avd 27
Jag tror att klockan är ca 23 på midsommarafton när bårbudstjejen kör mig genom en massa tomma korridorer, det märks att det är helg för ingen är där. Jag blir transporterad från akutens glada promillemätar kille, långt ifrån röntgenavdelnings elaka småleende afrikan av en jäkligt snygg bårkörar tjej till B-huset, där puttar hon in sängen i en hiss avsedd för sängar och trycker på våning 7. Det pirrar lite i magen när hissen sätter fart upp i hisschaktet En metallisk röst i en högtalare säger (våning 7 trappor) vilken dåre har suttit och spelat in det där hinner jag tänka innans hon puttar ut mig, vi har väl för faan inte gått i några trappor.. jösses. Direkt till höger när man kommer ur hissen ligger ortopedavdelning 27, en spark av bårtjejen på dörrknappen visar bara att det är låst och man ska ringa på nån klocka för att personalen ska komma och öppna. Öppnar gör en härlig människa som hälsar mig välkommen till just avd 27.. goa dom är kl 23 på midsommarafton fast dom jobbar.. jag blir inknuffad på rum nr 2 och får en rumskamrat som heter Hasse.. Hasse känner ju jag!! han är en väldigt go vän med min mamma och pappa och det blir så mycket enklare att ligga på sjukhus med nån man känner.. En hel delegation med natt arbetande personal kommer nu in och presenterar sig och kollar hur jag mår och pysslar om mig inför första natten på sjukhuset..efteråt har jag funderat på hur mycket jag skällde på dom stackarna den kvällen.. Dom förser mig med smärtstillande tabletter och lämnar mig och Hasse så vi får sova lite.
skadan.
Det föreligger så här att ja levde nog fortfarande lite i förnekelse efter besöket hos min elaka afrikan på röntgenavdelningen.. Ja visst hade ja ont självklart och det vart ju inte bättre när han bröt och bände men så jäkla stora fel va de ju inte på mig så ja skulle väl bara gipsas lite och få åka hem på morgonen. Bårbudet gick ner med mig till akuten igen, körde in mig på ett rum tätt följd av han som kolla promillen på mig och nu ser han allvarlig ut. Han står vid fotändan på sängen och känner på mina tår och säger till mig.... Du har gjort något som bara ett fåtal i sverige gör varje år.. sen är han tyst och jag stirrar på han och funderar på, va faan har ja gjort nu..Han går fram till mig och säger att Spennare du har brutit hälbenet och de e mycke ovanligt. Dum som jag är ser jag frågande på honom och säger, har man ben i hälen, han skrattar och säger givetvis har du som alla andra det.. Han förklarar för mig att jag kommer fåra vara kvar på sjukhuset och ska transporteras upp till avdelning 27 i B-huset. Återigen rings det till den där stackarn som kör runt på sjukhussängar dygnet runt och jag blir placerad i nått som liknar en parkeringsficka i väntan på att han ska dyka upp för att hämta mig. Jag är fortfarande lite förbannad på afrikanen med leendet när bårbudet dyker upp.. Det är en tjej som ska köra mig vidare :)
röntgen
Wilhelm Conrad Röntgen.. den känner väl alla? Kröken (hittills fullast på akuten) är på väg för att få genomgå en undersökning i en maskin som denne man har uppfunnit. USÖ är konstruerat med mängder av gångar och korridorer för att lätt kunna transportera folk från det ena till det andra, det kommer ett bårbud och hämtar mig på akuten och släpar iväg mig. Väl inne på röntgenavdelningen så träffar jag en liten go glad afrikan med ett jätteleende, han förklarar för mig vad han ska göra och jag får flytta över mig på en brits som hör till apparaten som ska undersöka mig. Den lilla görtrevliga afrikanen med jätteleendet ber om ursäkt varje gång han bryter med min fot för att kunna ta rätt bilder och jag skäller hela tiden på han och talar om vad jag tycker om att han gör så, förlåt min vän att ja va så otrevlig. Efter ett antal plågsamma minuter och mycke svärord från min sida ringer han till bårbudet igen fortfarande med samma leende på läpparna, hur kan den faan stå och le så där när ja har så jävla ont tänker jag.
Akuten
Nu börjar vi att ha kommit rätt långt i försnacket på vad det här kommer att handla om. Idet stora hela så blir det säkert en massa gnäll från min sida om hur dåligt jag mår :).. Väl inne på akuten på USÖ och Jonas har lämnat mig för att festa vidare, står i kön fram till anmälan i entrén och ingen verkar speciellt sjuk där för alla ser att jag gråter och släpper före mig i kön.. va fasen gör dom på akuten om dom inte är sjuka på en midsommarafton, det finns väl roligare saker att göra än att sitta där inne. I alla fall så kommer jag fram till kassan och talar om för killen som står där, jo hej på dig ja har klantat mig och tror att jag har brutit fotleden. Killen i kassa ser att jag har ont och visar in mig på ett rum direkt, efter ett tag kommer han tillbaka och klämmer på mina tår och säger att jag ska skickas vidare till röntgen för kontroll. I det här läget så börjar äntligen att inse att FAAN ja har nog skadat mig, hur ska det gå med Höljes resan som ja inte får missa. Efter ett tag så kommer han tillbaka med ett flin på läpparna med en alkomätare i handen, Jag vet mycket väl att jag har druckit 2 st starköl och vi tog 2 snapsar till sillen.. försök att få upp den där på några skyhöga siffror tänkte jag. Ett djupt andetag, säger han, jag blåser för att höra konstaterandet att jag är fullast hittils med 1.6 promille!!! på 2 öl och 2 snaps.. jösses..
sjukhusresan
Tiden som förflöt nu var i en evighet., jag visste mycket väl att något gått sönder men förnekade det för alla som stog runt omkring mig och undrade vad som hade hänt. I det här läget så lägger man sig lite i försvarsläge, man påstår att det nog inte är så jäkla farligt och att det snart går över bara jag får sitta en stund men samtidigt så vet man att det här har gått åt H-vete. Många av dom närvarande insisterade på att jag måste komma iväg till akuten men envisa kröken tyckte att det löser sig säkert. Efter en stund som ja har noll koll på så gick jag motvilligt med på att Jonas skulle få köra dit mig i alla fall på kontroll, jag grät nästan hela vägen till örebro. Vi åkte i Jonas härligt sunkiga gamla 940 men ja har dåligt minne av det, den har ett sånt där goigt volvo gung som bara en volvo som börjar ha gjort sitt kan ha.. När vi väl kom in till Örebro så hjälpte Jonas och hans son mig in och efter en massa tjat på dom så åkte dom tillbaka till festen, med erfarenhet av akutmotagningar så vet jag att det kan ta tid..
från början
Hade för en gångs skull planerat Höljesresan in i minsta detalj i år, hade t.o.m köpt mig en gammal husvagn av en kompis på jobbet, dagen för avfärd var spikad och dom hade spärrat av i Höljes där vi alltid brukar campera.. allt planerat in i minsta detalj. På midsommaraftonen vart jag bjuden för att fira hos några kompisar som jag inte träffat på väldigt länge, givetvis hakade jag på. Dom kom och hämtade mig här hemma vid fyratiden och allt var frid och fröjd. Vi prata skit käka mängder med olika sorters sill och givetvis färskpotatis och 2 st nubbar. Under tiden som vi väntade på att maten skulle smälta och några började förbereda kvällens grillning och dans runt våran ursnygga ölburksstång så låg vi på gräsmattan och snacka. Jag som alla vet har ju lite svårt att hålla mig i skinnet var givetvis på och busa och jävlades med en nybliven kompis. På gräsmattan där vi var så ligger det en stor sten som prydnad, den är ca 1 meter hög och 4 i omkrets. För att komma undan min nyblivna väns jagande av mig hoppade jag upp på stenen och ner på andra sidan!!!!.. DÄR VART JAG KVAR...
borde gjort det här från början
I dag är det den 1/7 och jag tror att jag just börjat resan på den värsta perioden i mitt liv. Jag ska ta det från början. För ett år sen så var jag och många av mina vänner i Höljes för att följa rallycross EM, det är något som vi har som tradition att göra och vi är samma gäng och har den här veckan som lite semester. Genom alla åren har vi skaffat oss mängder med vänner där och dom sista åren har vi hjälpt Finnskoga MK att göra sista finputsen innans alla 25-30 000 besökarna dyker upp. Kan säga att det här året vart inte som jag hade tänkt mig..
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)